Värendsgatan 30 E, 1 tr till höger februari 1957
Tämligen enkelt möblerat – men trivsamt med slingerväxter och prydnadsföremål. Det kan man tydligt se på foton från pappas fyrtioårskalas, fem syskon Johansson i sin krafts dagar med mörkt hår och fast blick, farfar och farmor synbarligen still going strong och kusiner som till och med lyckats bli våta i håret av att springa omkring och jaga varandra på denna begränsade yta. Där har jag en stor del av min identitet, mitt ursprung. Jag är sprungen ur eller är ett koncentrat av de människor som stramar upp sig för fotografen denna februaridag, och av vilka i skrivande stund ungefär hälften inte längre finns. Morssidan är dåligt representerad men dock: mamma och moster Vivi. Ett hejdundrandes kalas där folk sitter och pratar i alla rum, ett kalas som gått till historien, till min historia alltså, ett verk av min mammas händer, vilja, hjärna och dådkraft.