I Värmlands Folkblad hittar jag följande:
Carl Gunnar Bäcker, Ransäter
I en ålder av 63 år avled hastigt på lördagen Carl Gunnar Bäcker. Han var född i Hagfors och arbetade som lärare i Munkfors. Han var också i unga år bandymålvakt i Munkeruds AIS.
Annonsen bör vara från 2011 att döma av åldern jämfört med födelseår, kanske senare.
Vi var kollegor på Forsnässkolan i Munkfors. C-G var en framåt, utåtriktad och inititivrik person, som undervisade i svenska och engelska. Jag minns honom som festarrangör, samarbetspartner och en allmänt trevlig person. Han hade också ambitioner som läroboksförfattare och kom ut med två böcker som jag tror syftade till att lätta upp och modernisera inlärningen.
Vi var helt enkelt olika om än båda kom från enkla förhållanden och hade valt samma bana. Mitt rättspatos var absolut 100 % och kanske sneglade jag lite avundsjukt på C-G som hade lätt att få folk med sig även om några ibland invände.
Tyvärr kom vi att ställas emot varandra i ett ärende som kom att engagera hela kollegiet, skolstyrelsen och fackförbunden. Jag var ung, känslig och osmidig, blev deprimerad, sålde hus och hem och drog vidare i livet.
Kanske det kunde ha blivit på ett annorlunda sätt om omgivningen förstått bättre och handlat annorlunda. Men det kan man inte begära och det tror jag knappast om jag ska vara ärlig
Det var en av mitt livs stora sorger. Det var blytungt då och det känns tungt nu att denne antagonist inte finns mer. Det måste ha varit tungt även för honom. Det känns bra att han ficka verka i det yrke han lämpade sig så bra för nästan en hel karriär.
Vi sa aldrig hej då så det gör jag nu. No hard feelings, C-G!
Carl Gunnar Bäcker, Ransäter
I en ålder av 63 år avled hastigt på lördagen Carl Gunnar Bäcker. Han var född i Hagfors och arbetade som lärare i Munkfors. Han var också i unga år bandymålvakt i Munkeruds AIS.
Annonsen bör vara från 2011 att döma av åldern jämfört med födelseår, kanske senare.
Vi var kollegor på Forsnässkolan i Munkfors. C-G var en framåt, utåtriktad och inititivrik person, som undervisade i svenska och engelska. Jag minns honom som festarrangör, samarbetspartner och en allmänt trevlig person. Han hade också ambitioner som läroboksförfattare och kom ut med två böcker som jag tror syftade till att lätta upp och modernisera inlärningen.
Vi var helt enkelt olika om än båda kom från enkla förhållanden och hade valt samma bana. Mitt rättspatos var absolut 100 % och kanske sneglade jag lite avundsjukt på C-G som hade lätt att få folk med sig även om några ibland invände.
Tyvärr kom vi att ställas emot varandra i ett ärende som kom att engagera hela kollegiet, skolstyrelsen och fackförbunden. Jag var ung, känslig och osmidig, blev deprimerad, sålde hus och hem och drog vidare i livet.
Kanske det kunde ha blivit på ett annorlunda sätt om omgivningen förstått bättre och handlat annorlunda. Men det kan man inte begära och det tror jag knappast om jag ska vara ärlig
Det var en av mitt livs stora sorger. Det var blytungt då och det känns tungt nu att denne antagonist inte finns mer. Det måste ha varit tungt även för honom. Det känns bra att han ficka verka i det yrke han lämpade sig så bra för nästan en hel karriär.
Vi sa aldrig hej då så det gör jag nu. No hard feelings, C-G!