Tant Tekla lägger armen runt mig vilket jag nästan minns eftersom jag alltid reagerade på beröring, egentligen vare sig negativt eller positivt, utan mest förvånat eller förskräckt. I det här fallet är jag nog inte överförtjust. Den andra damen ser bekant ut. Kanske mamma har tagit fotot eftersom hon inte själv är med. Om jag inte missminner mig fullständigt och komplett är platsen utkanten av vad vi då kallade "Stadsparken" i närheten av pensionärsbostäderna (Linnégatan bakom skolan). Tekla som ser väldigt snäll ut må jag säga, var liksom mamma medlem i Jehovas Vittnen, och dessutom väninna trots åldersskillnad mellan dem. Hon kom också senare och hälsade på i Mellerud. Jag har fler minnen kring detta men det kanske inte är av allmänintresse.
↧
