Jag är ett troll. Eller, trollbenägen, har en trollgen, dvs. får sällsynta gånger lust att vara det. Nej, för att vara ärlig, jag har faktiskt REDAN varit det. På nätet alltså. Men inte många gånger och det var längesen nu. Det handlar alltså inte om att jag känner mig gammal och utanför som Gustaf Fröding beskriver det i dikten "Ett gammalt bergtroll". Fast det kanske jag också är.
Nej då, det är bara det att jag ibland, ganska sällan som sagt, får lust att uppmärksamma personerna på en blogg, i en diskussionsgrupp eller ett forum att det är något i tonen som klingar falskt eller tillgjort. När det gullas för mycket, eller när någon alltför uppenbart beundrar sig själv och till på köpet utan orsak. Men som tur är: Vid min aktningsvärda (nja) ålder har jag fått lära att lägga band på mig. Till nöds.
I ett program på P1 för några månader sedan undrade man om det fanns några troll som lyssnade som kunde ringa och förklara varför de gör som de gör. Men aldrig att jag skulle ringa till radion och göra mig märkvärdig. Så mediakåt är jag inte! Med all respekt och med hänsyn till samma ålder som jag ovan benämnde aktningsvärd så är det ett passerat stadium.
Ordet troll kan associeras till sagoväsendet troll men har egentligen att göra med eng. 'trawl' dvs lägga ut ett bete. I det här fallet för att personer ska nappa på det och bli arga. Citat ur en artikel i DN:
”Ett tidigt exempel på framgångsrika "nät-troll"är de diskussioner som uppstod på usenet under 90-talet. Då gällde det mest frågan om vilken dator som var bäst, PC eller Macintosh? En elakhet eller provocerande lek med något som liknade fakta genererade hundratals svar.”
Vidare, fast jag är inte alltid helt anonym och osårbar heller. Har tvärtom blivit förbaskat på dem som i ren avund angriper framgångsrika kvinnliga bloggare. Inte heller något av det andra som nämns nedan stämmer in på mig men det finns alltså sådana troll också. Det är alltså en nyare typ av aktörer på internet som helt enkelt bara är elaka och som kanske hellre borde kallas jävlar eller något sånt. Och det var sådana troll, alltså jävlar, som Aschberg jagade i ett TV-program för några år sedan:
"Trollen av i dag uppträder anonymt och säger precis vad som helst till vem som helst. De vanligaste måltavlorna är framgångsrika kvinnliga bloggare (många eller de flesta troll är män), personer som är inblandade i brottsutredningar och frågor som rör invandrare. Trollen är de som säger elaka, hotfulla, personangripande eller rasistiska inlägg på nätet."
Jag är övertygad om att de flesta förstår mekanismen hos oss riktiga potentiella troll. Det finns troll också utanför internet som kanske bara snörper på munnen, blir mörka i ögonen eller utstöter något föraktligt men oidentifierbart ljud när de tycker någon annan är högfärdig, självgod eller kanske korkad.