Det knoppas på buskar och träd kan jag stolt meddela från den skånska väst- och sydkusten. Körde genom landskapet i går och såg vid två olika tillfällen vilt rådjur som gick och gottade sig i små buskage i närheten av motorvägen. Jag framför mer sällan mitt fordon själv så jag kan uppmärksamma sådant som händer runt omkring betydlig bättre numera. Visst är det lite egendomligt att det ändå finns så pass mycket vilt i det tättbebyggda och hårt odlade kulturlandskapet? Men det verkar som de där små remsorna med friväxande natur, enstaka julgransskogar och märgelgravar är tillräckliga för djuren att hålla sig undan i. Viltstängsel runt vägarna hjälper till också och viltet knappast några naturliga fiender förutom världens farligaste djur: människan. Och det finns antagligen knappast något stor intresse från markägarna att skjuta av djuren. Om de nu får göra det ute på den blåsiga slätten.
↧